Svar på njurröntgen

Än är det inte över. Efter operationen den 25 oktober då stenten drogs så väntade röntgen 10 november. Jag skulle vara hyfsat nödig så urinblåsan inte var helt tömd och sen fick jag en nål i port-a-cathen som faktiskt fungerade och sen sprutades det in ett kontrastmedel i venerna. Detta kontrast gjorde det enklare för röntgenläkare att se hur flödet mellan njure och urinblåsa såg ut men för mig kändes det som om jag kissade på mig. Sjuksköterskan som stod bredvid garanterade dock att så inte var fallet. Efter röntgen så väntade jag och väntade på svar. Efter en vecka ringde jag men Urologen hade inte fått svar. Så kom jag på att jag kan ju själv hålla kolla via 1177 och på så sätt se så fort något skrivs i min journal. Dagen därpå så låg där en anteckning från röntgenläkaren. Efter att försökt översätta alla latinska termer så trodde jag att jag var dödssjuk, det lät inte alls bra. Dagen därpå hade min urologläkare skrivit och då lät hennes översättning betydligt bättre än min, dödssjuk var jag i alla fall inte. Någon dag senare fick jag ett brev från min urologläkare och då hade hon översatt till vanlig svenska. Svaret var att det är inte helt igentäppt mellan njure och urinblåsa längre men det är inget större genomflöde och vänster njure är mycket ansträngd. En ny röntgen är således beställd innan nya beslut om åtgärd fattas. Det är alltså inte över än men dagens tips är: försök inte översätta läkarnas språk för då blir det fel!

Käkknak och röda prickar

För ett par år sen så började jag märka att det knakade väldigt i käkarna och känslan av att käkarna skulle hoppa ur led infann sig. Speciellt en gång då jag var hemma själv och passade på att sjunga högt, får inte det för den yngre mannen i hushållet annars, antagligen inte för den äldre heller. När jag tog i ordentligt och därför öppnade munnen rejält så knakade det enormt. Det knakade annars också men inte så högt. Jag tog upp detta med min tandhygienist som skickade en remiss till specialisterna på Tandläkarhögskolan. På grund av en bekant pandemi så blev remissen liggande i ett par år. Men för ungefär en månad sen så fick jag audiens till Tandläkarhögskolan i Malmö, eller käftis som det också kallas. Den vänliga tandläkaren kände, undersökte, testade smärta och frågade. I en timme var jag där. Hon hörde dessa knak tydligt i båda käklederna och såg på tungan att mina tänder ständigt är i stängt läge, dvs det finns inget mellanrum mellan över- och underkäke, jag biter ihop. Det ska man bara göra då man äter eller sväljer. Hon upptäckte också att mina käkar är ständigt spända. Hon kunde inte ställa en klar diagnos men antog att käkleden är i ett tidigt läge med artros, men inte säkert då jag inte har ont. Jag fick i läxa några käkövningar och några röda prickar att sätta där jag ofta är för att påminna mig om att slappna av i käkleden, nu har jag en röd prick på jobbdatorn och en på ipaden 🔴. Igår ringde tandläkaren efter att jag övat i en månad. Jag tyckte att knaken blivit värre av övningarna varför rådet blev att skära ner på tränandet. Däremot så är de röda prickarna bättre än vad jag trodde, jag blir påmind av att slappna av. Det är annars inte mycket man kan göra, skadan är en konsekvens av att jag låg i respirator så länge 2014 där käkleden blev provocerad av alla intuberingar. Det jag kan göra är att stärka muskulaturen kring munnen med en munskärm som man sätter innanför läpparna och sen drar i. Sen måste jag öva på att slappna av i käkarna och inte vara så spänd.