Elbrist

Hela dagen på vår friskvårdsdag i Bjärred med jobbet så stimmade jag över att elen i min uteelrullstol inte skulle räcka hela dagen. Mina kollegor var så snälla så de lyssnade in mitt stimmande så jag inte behövde köra hela tipsrundan utan jag fick frågorna direkt, hjälpte dock inte resultatet. Jag oroade mig även lite över att det gick en massa el då vi skulle ut till Långa bryggan för att äta en supergod räkmacka. Anledningen till allt stim var att vi sen skulle åka upp till stugan och då det är en bit att köra med elrullstolen så ville jag helt enkelt inte bli stående helt ellös någonstans på vägen. Men det skulle visa sig att det blev en annan sorts elbrist som hindrade vår resa till stugan idag. Mitt emellan Stehag och Höör tog stället Skånetrafikens el slut. Ett Ställverk i Höör lamslog hela tågtrafiken på södra stambanan. Så där satt vi samt alla resenärer och väntade och väntade. Kön till den enda toaletten ombord växte och därmed irritationen i kön. Efter över en och en halv timmes väntan så backade tåget helt sonika tillbaka till Lund. Så nu är vi hemma igen och det råder ingen elbrist i min elrullstol. Men skam den som ger sig, vi gör ett nytt försök imorgon, helgen är ju ännu ung.

Ny bil beställd

I april förra året så ansökte jag om bilanpassning från Försäkringskassan. Beslutet kom så ett år senare, vi blev beviljade anpassning av en Volkswagen multivan. Ett monster till bil, vi kommer att se ut som hantverkare som är på väg ut på jobb. Egentligen konstigt att jag ska ha en så stor bil, jag har ju krympt på längden och får kroppsligt plats i en liten minicooper. Dessvärre så är det ju alla tillbehör som har ökat som bara måste få följa med om jag sen ska ta mig både in och ur bilen. Vi har sen velat om vi ska köpa en ny eller begagnad bil men har nu landat i en ny. Så här kommer den att se ut: hantverkarbilen. Den beräknas vara klar i augusti och sen ska den anpassas och då det är omfattande anpassningar så kommer det att ta minst tre veckor. Så, i september/oktober har vi förhoppningsvis vår nya bil. Sen ska ju jag lära mig att köra den också, blir nog en hög försäkringspremie…

Nya stick och ny fläkt

Tisdag innebär träning och vid dagens studsmattehoppning lyckades jag flåsa mig upp i fyrtio minuter, bara tio kvar innan jag är där jag var före operationen i februari. Det har alltså snart gått tre månader och jag är inte helt tillbaka än, men snart. Men snart, då kommer ju förresten semestern med grill och rosé och sabbar den kondition jag eventuellt byggt upp. Inte lätt att komma i form inte. Efter träningen så begav jag mig i riktning mot plastik i Malmö för att ta sjätte och sista omgången av dosen cortisonsprutor i överläppen. Lite mjukare har det blivit vilket förhoppningsvis gör det enklare för kirurgerna då det sen blir dags för operation.

Sommaren är ju ändå på intåg och jag blir ju så himla varm i hårbotten vilket enligt min läkare på hud beror på all narkos jag fått de senaste åren. För att råda bot mot dessa ofrivilliga svettningar i hårbotten så kommer jag att få en herrans massa botoxsprutor men i väntan på dem har vi idag inhandlat en fläkt, visa efter förra årets miss då fläktarna var slutsålda då vi behagade ta oss till fläktförsäljningsaffärerna.

Stugpremiär och maxad träning

Eller maxad och maxad, det är ju en överdrift då konditionen är ganska låg men jag är i alla fall igång. Maxad betyder ju i detta ordalag att träningen är så hög som den kan vara just nu. Före operationen i februari så orkade jag hoppa studsmatta i 50 minuter men nu ligger nivån på 30 minuter. Helt otroligt hur mycket en operation tär på kroppen och hur lång tid det tar att komma i fatt igen. Det är i alla fall väldigt skönt att såren är läkta, antibiotikan håller på att trappas ned, smärtan är borta och träningen är igång igen. För att fira detta så åkte vi till stugan i fredags. Det regnade i alla fall inte när vi åkte upp men det var inte varmt. Under lördagen haglade det till och med  märk väl den stackars grillen som står och fryser till höger i bild. Men när det inte haglade så var det riktigt skönt att få komma ut till stugan igen. Man sover så bra i den tysta, mörka och svala havsluften. Men baden får nog vänta några veckor till om inget mirakulöst händer med vädret men det känns inte så positivt då jag tittar ut idag…