En vanlig rehabvecka

Denna blogg var tänkt att bli som en dagbok över min rehabilitering. När jag nu läser den så inser jag att den nu på slutet mest handlat om min strid med Lunds kommun, som för övrigt inte är slut än. Givetvis gör jag mer än bråkar med kommunen. Min träning tar lång tid och den får ta lång tid för om jag inte gör den så kommer jag aldrig att resa mig ur rullstolen och det ska jag göra! En vanlig vecka ser ut enligt följande:

Måndag: egenträning på förmiddagen vilket innebär över 200 sit-ups, fler magövningar samt plankan i fem minuter. Benövningar och 80 rygglyft. 500 armövningar med gummiband samt tio minuter statisk armträning. Avslutas med 35 minuters hoppning på studsmatta, sittande naturligtvis. På eftermiddagen är det sedan gåskola 14-15.30 på Aktiv ortopedkliniken där jag går med mina, än så länge, stela benproteser. Då mina lår ständigt förändras så måste de hela tiden justeras. Vid varje måltid tränar jag en stund med mina armproteser genom att försöka äta med en riktig gaffel, otroligt svårt och frustrerande då jag hela tiden tappar den!

Tisdag: arbetsträning mellan 8-12 och under eftermiddagen är det egenträning som tar en och en halvtimme. Återigen använder jag armproteserna vid varje måltid. Ibland skaver de så vid armbågarna och då kan jag inte använda dem på ett tag.

Onsdag: åker jag till handkirurgen i Malmö på förmiddagen och träffar min arbetsterapeut där jag tränar med armproteserna. Ibland spelar vi Fia eller skär en frukt. På eftermiddagen tränar jag igen i en och en halvtimme. Kommunens sjukgymnast tittar förbi i en timme och vi tränar med benproteserna.

Torsdag: under förmiddagen är det egenträning i en och en halv timme. På eftermiddagen är det gåskola igen mellan 13-14.30.

Fredag: arbetsträning 8-12 och sedan egenträning under eftermiddagen.

Lördag och söndag: vila!

Nästan alla veckor är det även ett eller två läkarbesök inbokade. Mellan detta lämnar och hämtar jag på dagis, handlar, lagar mat, städar och tvättar. Som alla andra, skillnaden är att jag har en assistent som hjälper mig.

Min rehab tar alltså väldigt lång tid, därför är det så otroligt trist och tidsödande att hela tiden behöva bråka med kommunen genom att skriva alla mail och ringa alla samtal. Dessa mail och samtal slutar ofta i tystnad vilket ger frustration och tar energi som jag behöver lägga på min rehab så jag någon gång kan resa mig ur den jäkla stolen!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s